Och månadens anställd är...

Efter två sjukdagar var jag tillbaks, med dunder och brak! Gled in och frågade alla hur det hade gått nu när jag varit borta.. Bättre än någonsin var väl ett genomgående svar. Jag antog felaktigt att allt gått käpprätt åt skogen.

OK! Sa jag, då åker vi. Sen gick min kära lastmaskin sönder, fick ligga och skruva i snön och mitt halsonda gjorde sej åter påmint. Jag tror min feber gick upp med tre grader också, men skitsamma, nu ska jag ro det här i land! Och det gjorde jag självklart efter lite våld och okristerligt språkbruk.
På vägen hem tänkte jag att det nog är lika bra att tanka bilen lite, så jag tankade fullt. Med fel soppa. Diesel i chefens bensinbil. Och av någon skum anledning så rusar jag in på macken och skriker, vad faan ska vi göra åt det här då!?
För att förstärka bilden av att man är ett chips som hör hemma bakom en sten långt ut i skogen.

Samma mack som jag lyckades med konststycket att åka ifrån med slangen kvar i tanken två gånger förra vintern. Jag märkte att det var något fel när det var en 3 meters orm som hängde efter mej när jag svängde ut därifrån. Gubben blev vansinnig när jag stridigt påstod att det här får mitt försäkringsbolag ta hand om.. Och jag fick rätt till viss del, men jag hade glömt självrisken, givetvis.
Och tyvärr så har det hänt mer än två gånger.. Man lär sej av sina misstag, ja tjeena!
Undrar om man kan få indraget tankkort?
Det är tur att jag är försäkrad för x antal miljoner via jobbet. För det här kan sluta hursom..

Som när jag glömde skruva fast vinterhjulen ordentligt första vintern med körkort. När man själv kör i 110 och blir ifrånåkt av väntster framhjul, då är det dags att gränsla stålhästarna och bita ihop.

Dagens låt: Eleganten ifrån vidderna- Eddie Meduza.