onsdag 19 november 2008

God afton.

God och god, men ändå!

"Jag kommer aldrig hitta hem igen, så det spelar ingen roll"

Kallt, snöigt, stenhårt på jobbet, jobben snarare.
Men det rullar som vi säger, det rullar. Tog ett kliv framåt i karriären idag och det känns bra.
Jag har fått tilbaks mitt Xbox och handlat en ny lampa.
Det rullar på, kompis det går bra nu!
Dessutom så har jag ett stort projekt på gång, lägga klinkers och golvvärme i hallen och köket.
Eftersom mitt bastubygge inte verkar vilja ta fart så skiter jag i det en stund..

Jag stack iväg till affären och expediten började förklara risker, tips, priser och allt som hör till.. Jaaa mmmm jaaa mmmm jaaa mmmm svarade jag på allt, halvvägs in i hans resonemang så kände jag hur jag lämnade min kropp, flög till Emirates i London och var målvakt för Arsenal, jag hade just tagit en straff och vi vann ligan.
De bar runt mej på planen likt en romersk kejsare och alla älskade mej, publiken skanderade och tårarna rann. Arsene Wenger tyckte att jag var det bästa han hade sett i hela sitt liv. Och han var stolt att ha mej som svärson.

Plötsligt så vaknade jag till, jag var tillbaks i affären och mannen som visste precis allt om husrenoveringar.

Jamen herregud, det där visste jag ju! Jag tar skiten! Sa jag bara rätt vad det var.. Så då var man åtskilliga tusen fattigare igen, fel färg på plattorna, flytspackel som jag inte ens behöver..
Fan om man kunde lyssna någongång..
Ibland så undrar jag om försäljarna ser nåt som andra inte ser. Typ en märkning med osynligt bläck i pannan (hej jag är en idiot, sälj på bae!)
Vågar snart inte lämna huset, det blir för dyrt.

Nähä, iväg till mamma på en kopp kaffe och sen gymmet med världens bästa Mange.

Dagens låt: Fields of gold- Eva cassidy

1 kommentar:

Bubbel i vardagen sa...

Konsentration mannen, det krävs konsentration!