Tjocka män, små tjocka män.

Alltid lika roligt att bli överfallen på jobbet, av små tjocka män. Självutnämnda superstjärnor med både hängslen och skärp. Guds gåva till Sverige. Som pratar maskinspråk och våld. Kamaxlar, boggitryck, överlass, dollys, polisen och slagsmål.

"Djävlar vetdu, hydraulslangen till bromsarna small bara rätt av, och iväg for jag som ett torrt skinn utöver en slänt, sprängdes i bitar och dog. Det var fanimej ingen lek gosse!"
Typ..

Man gör ju så gott man kan i den här branschen, det går inte att få allt gjort på en gång liksom, ensam. Snöröjning, halkbekämpning plus en miljon andra saker, allt medans man bollar två telefoner i händerna. Konstigt att man inte får magsår.
Det har snöat, stormat och halkat hela natten och halva dagen. Kom nyss hem.
Det fantastiska är att vintern kommer som en skräll fortfarande, och speciellt för yrkeschaufförer.. Som visar en noll respekt, efter 16 timmars stenhårt jobb så öppnar man dörren på sin kokande maskin och säger hej till de med ett leende, kanske lägger till nån fras om att: Det var ett djävla väder vi fått! Bara för att man är väluppfostrad.
Då börjar det, för ler du så dör du.

"Varför är det snö här? Varför är det inte sandat? Varför gör du ingenting? Varför gör du nånting? Gör nåt förhelvete! Varför stinker jag? Varför har jag gjort fel yrkesval på gymnasiet?"

Jag frågade försiktigt och försynt tillbaks om de verkligen var ute i trafiken i vanliga fall och körde.. Bland oskyldiga och ovetande människor, kanske bland mina vänner och familj..

De sätter ju faktiskt folk på månen nuförtiden, men att byta till vettiga däck, eller placera folk med hjärnceller i en lastbil verkar vara stört omöjligt! Folk dör i krig och svält medans små tjocka män trakasserar mej som bara gör mitt jobb. Och så ska de alltid vara två när de kommer och skäller, så de kan berätta för sina kompisar sen runt fikabordet.

"Haha, kommer du ihåg Börje när vi skällde på den där killen hahaha vad duktiga vi är, och roliga och charmanta. Ge mej en bulle till så åker vi hem och spöar kärringen sen. Fan vad ballt det är att djävlas med folk!"

Jag hatar folk som klagar, och så klagar jag över dem.. Men de ligger ju under mej i näringskedjan.. Liksom mobbare så tycker de att de är djävligt fräna när de kan briljera, med publik. För är de ensamma så är det en helt annan sak.

Har ni någonsin varit kära? Har ni sett solen gå upp och spränga sina strålar genom dimman över åkrarna i Grådö? Har ni legat och druckit en kall öl i daggvått gräs en kväll i Augusti med gott sällskap? Eller gjort nåt som ni är stolta över?
Eller gäller det bara att hinna pissa på så många människor som möjligt innan ni dör?

Nu gäller det naturligtvis inte alla, men det räcker med några dåliga för att förstöra allt, i grupp. Såna människor som de förstör bara för alla andra. Som hulliganer bland fotbollsfans. Tacka vet jag mina goda vänner Sebulon Macahan och Mad Martin, som bokstavligen kan stå med skit upp över öronen, och ändå vara trevliga och glada.. Det kostar ju liksom ingenting att vara trevlig.

Så le lite mer allihopa, starting today :)

Dagens låt: Like a rolling stone- Bob Dylan.